Ska strax bege mig ut i regnet för att ta mig bort mot skolan. Hanna så snäll som hon är valde att ännu en gång ta med mig i bilen. Det tackar jag otroligt mycket för. Finns ju inget värre än att gå runt i dyblöta kläder och känna sig som en blöt katt halva dagen.

Att tvingas kliva upp från ett varmt täcke och mötas av en iskall lägenhet är ingen hit! Och framför allt inte när man sen kommer ut ifrån en varm härlig dusch.
Helt plötsligt minns jag så tydligt varför jag hatat vår lägenhet under de kalla månaderna. Lägenheten blir iskall, känns nästan som om vi levde i en igloo eller liknande!
Nu får man dra fram alla täcken, duntofflor med mera.
Men samtidigt så ser jag fram emot det. Måste vara för att det ökar själva myskänslan, tänk att få krypa ner i soffan en kall kväll med duntofflor, en varm filt och en kopp kaffe!
Det låter underbart :)